Tack för i år!

Vinnarna har gått hem med sina diplom, Kolla!-utställningen har monterats ned och ljudet av applåderna under prisgalan ringer inte längre i öronen hos dem som var där på Astoria. Vad vi har kvar av årets Kolla!-tävling är katalogen, minnena och hemsidan. Så vad är det vi har varit med om och vad har vi lärt oss? Jag kan bara tala för mig själv och vad tänkte jag kring grafisk design och illustrationer innan jag började arbeta med årets Kolla!-tävling? Och vad visste jag om dem som har illustration, grafisk formgivning och tecknandet och den rörliga bilden som sina yrken? Inte mycket och ändå är detta en värld som jag tidigare gläntat på dörren till många gånger. När jag nu öppnat den på vid gavel och klivit in har jag befunnit mig i ett på många sätt välbekant universum.

Det finns skillnader, har jag märkt, men det är mer som förenar än som delar Svenska Tecknares medlemsgrupper. Och som den journalist jag är ligger det i min natur att förenkla och sammanfatta verkligheten, gärna på ett slagkraftigt sätt. För att sätta ett ord på vad ni håller på med tycker jag att termen ”kommunikation” fungerar alldeles utmärkt. Ju längre jag har jobbat med Kolla! desto mer tycker jag att det stämmer. Alla jag har träffat har sökt sig till sina respektive yrken för att de vill uttrycka något eller sig själva, för att de vill förändra något eller för att de vill göra världen begriplig. Och för en skrivande journalist som jag, som kan dela ambitionerna, känner jag att mitt främsta verktyg – det svenska språket är mitt största handikapp. Det ligger något i det gamla uttrycket att en bild säger mer än tusen ord. Framför allt så kan en bild förstås på flera olika språk och de begränsningar jag ibland kan känna har ingen jag träffat givit uttryck för.

Lite avundsjuk blir jag på medlemmarna i Svenska Tecknare som i Lennart Eng har en ordförande som är nyfiken på och positivt inställd till framtiden. Saker har blivit bättre, slog han fast när jag intervjuade honom, medlemmarna behöver inte kämpa för att få tillbaka sina original från giriga uppdragsgivare. Den tekniska utvecklingen har även öppnat upp hela världen för svenska grafiska formgivare, illustratörer och tecknare. En arbetsmarknad och en framtid som de grafiska formgivare, tecknare och illustratörer som jag har träffat under det här arbetet står väl rustade för att möta. Vilket gör att det redan nu finns skäl till att se fram emot nästa års Kolla!

Daniel Golling

 

Fem snabba med Ingrid Sydow

Från att ha utbildat sig till grafisk formgivare har Ingrid Sydow gått i bräschen för den digitala revolutionen på kommunikationsbyrån Great Works, och hon har precis gått över till Prime PR där hon verkar som kreatör med digitalt fokus. För Kolla! talar hon ut om lättnaden över att slippa jobba med utomhusannonser, TV och print.

Läs mer

Fem snabba med Sepidar Hosseini

Mångsidig grafisk formgivare och illustratör som är lika bekväm med att skapa tapeter som att koreografera musikvideor. Sepidar Hosseini fick en bra start på karriären med examensarbetet Men ni iranier är ju bra på mönster för två år sedan. För Kolla! delar hon synen på yrket och förklarar varför djungeln inte är så främmande som man kan tro.

Läs mer

Behind the scenes: Dennis Eriksson

Vad heter du?

Dennis Eriksson

Vad gör du?

Illustration

Vad jobbar du med?

Lägger sista handen på min porträttbok, över 100 porträtt, på Nilledition förlag. Pysslar även med en sammanställning av årskrönikor där jag ska köra ett annat manér, nästan. Känns uppfriskande. Men just idag gör jag min vardagskommentar till tidningen Arbetet.

Vad är viktigast på ditt skrivbord?

Tip-Ex, skalpell, skärmatta, pigment ink-pennor, fulpenslar och System-3 färg. Och Scotch-tejp, såklart. Skannern och datan är i och för sig också viktiga.

Hemsida?

denniseriksson.com
woo.se
agentazur.com
snydernewyork.com

 

 

denniskf1b0154 denniskf1b0137 denniskf1b0130 denniskf1b0119 denniskf1b0091 denniskf1b0089 denniskf1b0073 denniskf1b0057 denniskf1b0042 denniskf1b0039 denniskf1b0034 denniskf1b0025

Fem snabba med Åsa Anesäter

Åsa Anesäter är jurist på Svenska Tecknare och tillsammans med sin kollega Emma Jarl föreningens förhandlingsguru som ger tänkvärda tips om hur man bemöter uppdragsgivare och som klargör politikens roll för medlemmarnas arbetsvillkor.

Bör man alltid förhandla med en uppdragsgivare?

Det är klart att jag vill säga att man alltid bör förhandla och stå upp för sina rättigheter men det är inte alltid det utrymmet finns. Avtalsbalansen mellan kreatör och beställare är ofta skev till beställarens fördel. Som enskild är du ganska utsatt och värdet av att ha en god relation med en kund och få fortsatta jobb från densamma kan i det längre perspektivet vara mer värt för kreatören än att få igenom alla punkter i en specifik förhandling.

Vad kan göras åt skevheten du beskriver?

Det är inte de enskilda upphovsmän som ska behöva stå upp för att ett helt system är skevt. Vi behöver schyssta branschavtal och ändrad lagstiftning. Som organisation är det lättare att ställa krav och jag har för Svenska Tecknare suttit med i en specialistgrupp på justitiedepartementet inför ändringar i Upphovsrättslagen. Där går det att påverka grunden. Just nu jobbar vi med en utredning om upphovsmannens ställning som avtalsslutande part som EU-parlamentet beställt.

När är det läge att förhandla?

Om villkoren är oskäliga och ersättningen för låg är det alltid läge att påpeka detta. Då märker man också om det finns öppning för förhandling. Finns det ingen vilja från motpartens sida att gå till mötes får man välja mellan att antingen tacka ja till jobbet med risiga förhållanden eller att helt enkelt tacka nej. Mycket av mitt jobb handlar om att tillsammans med vår andra jurist Emma, hjälpa Svenska Tecknares medlemmar med förhandlingar, och ge råd om avtal och prissättning.

Är det något du rekommenderar att man aldrig förhandlar bort?

Friköp ska man undvika eftersom upphovsmannen blir av med alla möjligheter till mer pengar på användningen. Men varje situation kräver sitt och alla branscher våra medlemmar verkar inom fungerar olika. Hur man upplåter sina rättigheter som serietecknare skiljer sig mycket från hur man säljer rättigheter som illustratör i reklambranschen. Om det är så att man gått med på ett friköp är det viktigt att se till att man får visa det man gjort i egen portfolio och på den egna hemsidan.

Är kultur- eller näringspolitiken viktigast för STs medlemmar?

Vissa av våra medlemmar tar del av stipendier och bidrag och vi jobbar för att principen om armlängds avstånd vid offentligt stöd till kultur ska finnas kvar. Biblioteksersättningen är en kulturpolitiskt utformad ersättning som påverkar en annan del av vår medlemskår. Den är vi med och förhandlar. Men framförallt är våra medlemmar till stora delar egna företagare som påverkas av näringspolitiken. Socialförsäkringsområdet är mycket dåligt anpassat för våra medlemmar då sjukförsäkringar, pensioner och arbetslöshetsförsäkringar inte tar hänsyn till deras speciella villkor. På den här bloggen sa vår ordförande Lennart Eng ”våra grupper sjukskriver sig inte”. Det är ju helt galet att en yrkeskår faller utanför ett så viktigt system! Det jobbar vi för att ändra!

Text: Daniel Golling

 

 

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.