Ut Man vs Machines identitetsspotar "4seven"

”Tystnad, tagning”

Upper First listar de mest spännande och nyskapande filmskaparna 2013, och resonerar om hur framgången kommer ”från repetition, ihärdighet, att försöka igen och igen”, och hur misslyckandet är en del av läroprocessen.

Det finns något magiskt med orden ”tysnad, tagning” vid en filminspelning. Förhoppningen om att fånga precis det uttryck man planerat för. Som när pennan eller penseln berör pappert för första gången. Ögonblicket innan man dokumenterar det perfekta. Allt är på plats, nu är det bara att spela in och hoppas det sitter. Eller? Kanske ligger magin i det faktum att man inte riktigt vet, inte har kontroll? Spänningen över vad som kommer uppenbara sig framför kameran som man inte kunnat förutse. Sen besvikelsen. Ibland besvikelsen. Det är något som inte stämmer, det känns inte rätt i maggropen. Det kanske var fel timing, linjerna är inte rätt. Man har misslyckats helt enkelt. Ok, ”vi kör igen”. Det fixas runtom, återigen gör sig alla redo.
Gång på gång gör man om samma sak. Till slut blir det kanske som man vill även om det inte är som planerat. Nyckeln ligger i att känna efter. Det öppnar dörren till en diskussion om smak och åsikt vilket i sig kan diskuteras in absurdum. Men låt oss stanna vid smak som begrepp och enas om att den kan vara olika, innan vi går vidare. Nyckeln ligger alltså i att ha den goda smaken att se vad som fungerar, vad som berör publiken. Ärligheten gentemot sig själv, att erkänna när man inte lever upp till sin egen smak eller ambition. Självbilden som kreatör, oavsett vilket medie man jobbar i, kan få sig en knäck när man inte lyckas fånga det uttryck som eftersträvats. Det gör lite ont.

Ira Glass, programledare och exekutiv producent av NPRs radioprogram ”This American Life”, pratar om just smak i kontexten av kreativa yrken och erbjuder tröst i strävandet efter kreativ framgång.

Enligt Ira Glass kommer framgången, oavsett hur man bedömer den, från repetition, ihärdighet, att försöka igen och igen. Misslyckandet är i själva verket en del av läroprocessen. Men ett lyckat verk kan också uppstå av en slump, i ett intentionellt vakuum.

I Marlene Dumas ”Skaammeisje” (1991) t.ex. gestaltas en ihopkrupen flicka med något sänkt huvud och osäker pose. På båda sidor om henne finns två skuggiga partier, nästan som utsuddade änglavingar. Flickan framstår som både sårbar och stark. Om inte minnet sviker så beskrev utställningsguiden på Malmö Museum 1995 bilden som ett försök att måla en kvinna uppifrån liggandes i ett badkar. Men då bilden inte lyckades suddades badkaret ut och blev till en bruten änglaflicka istället. Hoppas det stämmer. För det visar att nyckeln ligger i att förhålla sig öppen, känna efter. Bilden eller verket kanske har en egen intention. Upphovsmakaren måste ha öppenheten att upptäcka möjligheten och smaken att se det lyckade lika mycket som den tekniska kompetensen att hantera verktygen.

Justin Cone pratar kort om framtiden för videon som uttryck. Han nämner att demokratiseringen av tillgång till hård- och mjukvara har gjort videoberättandet tillängligt för massorna. Men det handlar fortfarande om konsten att kunna berätta bra, emotionellt starka berättelser. Framåt ser han även videon som ett formbart uttryck. Inte nödvändigtvis som en rigid gestalning av en berättelse från en till många.

Vi kommer framöver fokusera på nutida filmskapare i denna bloggen för att undersöka experimentella uttryck, projekt som tänjer konventinens gränser och film som bara rakt upp och ner ger prov på snygg formgivning. Upphovsmakarna bakom verken har med stor sannolikhet varit igenom den kreativa ångestens stålbad innan de kom ut på andra sidan som uttrycksfulla och skickliga hantverkare inom videoberättandets skrå. Ingen specifik teknik eller genre kommer få huvudfokus utan målet är att söka filmer och projekt som sticker ut. Vi börjar med att titta tillbaka på verk skapade under 2013 med hopp om att inspirera och skapa funderingar kring form i film.

Vi börjar med den amerikanska fotografen Nicholas Alan Copes – ”Chat Logs / Eat Your Heart Out” video, för att just slumpen kombinerat med ett tränat öga är upphov till formen. Han leker med färger och vätskor av olika slag för att skapa en surrealistisk sekvens som komplement till musiken.

På ett liknande sätt har Dvein skickligt använt sig av en kombination av filmat material, vätske simuleringar och animation för att skapa videon ”Magma”, en av de mest innovativa filmerna från i fjol. En evolution av deras välkanda organiska uttryck där 3d simuleringen kan jämföras med den analoga världens slump.

Bakomfilmen för den intresserade.
The Vein ’Magma’ / Making-of from Dvein on Vimeo.

CRCRs reklamspot för Deezer – ”Music Unleashed” har en tydlig koppling det illustrativa och uttrycket av penna mot papper och är en i raden av filmer som använder sig av stream-of-consciousness uttrycket där publiken bärs fram på en flod av illustrationer genom välproducerade övergångar.

Även om den inte släpptes 2013 känns Bucks film för Good Books ”Metamorphosis” relevant.

Masanobu Hiraokas ”Land” existerar i gränslandet mellan illustration, motion design och konst. Därför finns den med i vår lista över enastående verk 2013.

Okonventionella material skapar en bister porträttering av berättelsen och dess tyngd i The Mills ”Call of duty ghosts”

Här har man skickligt använt en välkänd kamerarigg för att skapa ett nytt uttryck i Man vs Machines identitetsspotar ”4seven”

Inspelningsteknologi och digital grafik i en vacker balett med Bot & Dollys ”Box”.
http://vimeo.com/75260457

Vid vägskälet mellan typografi och motion design finner vi Animography
http://animography.net/

”Designed by Apple” minimalistisk och uttrycksfull.
http://www.apple.com/designed-by-apple/

Möjligheterna till filmskapande har blivit tillgängligt för den stora massan. Demokratiseringen av teknologin öppnar dörren att skapa film för den som har något att säga. Vilken teknik man väljer att uttrycka sig genom är egentligen egalt. Som vi ser i exemplen ovan finns det en mängd sätt att göra rätt. Det viktiga är att öppna sig för möjligheterna, låta berättelsen ta rot inom en, oavsett om det sker som en efterkonstruktion i en slumpartad process eller innan det är dags att säga ”tystnad, tagning”.

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.